Charrolajn

Om jag va min mamma så skulle jag just nu ha mig själv i magen (sen typ två veckor tillbaka kanske). Så gammal har jag blivit, jag är alltså så pass vuxen att när min mamma var i min ålder så kände hon "Nej men hörre du Mats, ska vi inte ta och skaffa oss ett barn?" (jag är planerad... sägs det). Mats sa "Ja Eva, det gör vi" (får man anta) och sen kom lille jag.

Eh, asså jag känner mig inte redo för några ungar i den här åldern. Fan jag är ju knappt född. Nej det får vänta!! Men nån gång... nån gång blirt det barnbarn för er mor och far. Men ni får vänta, ni är också för unga!

Det är faktiskt riktig härlig fin sommar. Sol sol sol, och solbränna, eller ja bränd. Grävkursen går superbra, hamnade i en helt okej grupp med ett rätt bra schakt. Mycket sten och lera iofs, men hyffsat fyndrikt. Hittat tillräckligt för att hamna i både tidningen och på radio. Det lockade dock dit turister, sockenbor och en gubbe som såg aliens överallt. Den sistnämnda var klart roligast. På lördag ska jag ha min första sommarlovsliknande dag. Då blir det sol och bad i ett kalkbrott på norra Gotland, fan va nice det ska bli.

Livet är gött!

Det känns som att jag är i Västerås hela tiden, men egentligen är jag bara där och vänder. En snabbis för påskfirande, en ännu snabbare visit för min kusins konfirmation, en snabb sväng när jag fick ett par dagar ledigt bara för att träffa Tim och nu sist var jag där för min brors student. Allt det där på mindre än tre månader. Jag är Gotlandsflygs bästa kund! Det är alltid kul att komma till Västerås och det är alltid skönt att komma hem, hem till Gotland. Lite splittrad.

Min brors student va hur trevligt som helst. Grattis Lillebror! En liten tår blev det när han sprang ut, ibland är jag så lik min mor. Brorsan har även lyckats fixa en himla trevlig släkt att förlova in sig i.

Nu är det grävkurs i Västergarn hela dagarna för mig. Halvtaskigt väder förra veckan med gummistövlarna på. Men den här veckan har jag lyckats skaffa mig en riktigt mäktig bonnbränna/redneck. Sexy! Precis den solbränna alla önskar sig. Ont som fan gör den. Får gräva ner mig djupt i morron! 




  

Tog en mycket snabb sväng till Västerås i veckan, endast för att pussas på Tim. Saknar han jämt och känner att jag börjar gå sönder lite för mycket varje dag numera. Så jävla sämsta att ha det såhär. Men ja, skit samma jag va hemma i Västerås en sväng och det var jättebra. Tog hand om Grand Danoisen Donnie också, jag älskar den lilla hästen. Vackraste och snällaste hunden. Jag ville väldigt gärna ta hem honom. Men 70 kilo och 70 cm i mankhöjd fungerar inte riktigt hemma hos mig tillsammans med en liten katt.

Åkte hem till Visby igår, fredag. I Bålsta tvärnitade tåget, stod still ett tag och sen av någon anlending (växelfel så att vi kunde råka få möte (!!!) var en sak jag hörde och att spåret var sönder en annan) så fick vi bara köra i 30 km i timmen från där vi stod till Sthlm central. VET NI HUR LÅNGT DET ÄR? Och hur långsamt ett tåg i 30 faktiskt går. En bra bot över 2 timmar tog min resa till stockholm. Jag missade såklart min båtbuss och när jag kom till sthlm var det mindre än en timme kvar tills båten gick från Nynäshamn (7 mil dit på skogs- och motorväg). SJ skakade fram en taxi som jag fick dela med en man och en kvinna från australien som skulle turista i Visby. Kvinnan var höggravid och kissnödig. Vad skulle jag göra? Jag skrek iaf "NEJ du får inte kissa, håll dig och spring" (asså jag vet, men nöden har ingen lag och jag ville hem. Till mitt försvar gick inte nästa båt förrän lördag 11.00). Och sprang gjorde vi genom hela centralen men taxin hade tröttnat på att vänta på oss och var borta. Så efter typ tio minuter till kunde sj fixa en ny taxi som kom efter fem. 40 min kvar till båten kanske. Och här vill jag tacka (haha eller nåt?) taxichauffören vi fick som tog sitt misson att få oss till båten på blodigaste allvar. Han var villig att offra både våra och alla andras liv för att vi kanske skulle hinna fram. Han va GRYM! Jävlar vilken bilförare. Min hjärna skrek STOPP men mitt härta som ville hem till Visby samt tjusninge av att åka "lite" för fort var tyst. 900 :- senare var vi i Nynäs. Sju min till båten. Jag skrek ännu en gång "RUN" till den gravida kvinnan som nu andades som att hon hade värkar och vi kastade oss in på terminalen som va stängd. En kvinna i kassan skrek i walkietalkien, checkade in oss, skrek i walkitalkie igen att vi va påväg upp. Alla dörrar var stängda, rulltrappan avstängd ("run you pregnant woman run"), sprang in på båten och så gick den. 20.02 visade min mobil på, 20.05 var tidtabellen för båten. Incheck senast 19.35. Jag började gråta lite av lycka. Visade kvinnan toaletten och sen sjönk jag lycklig ner i min stol för att se på Ghost town.

SJ, tack för taxin men i övrigt är jag osams med er. Och Taxichauffören, du är guld värd. Hade det inte varit för Dig hade det inte gått. Jag missade flyget sist jag va hemma. Tänkte fan inte missa båten den här gången.

På torsdag ska jag hem till Västerås igen. Får väl se hur det går.

Glad Nationaldag allihopa!

Och ja, jag har Äntligen bestämt mig för vem som ska få min röst i morron. Det är skönt.