Charrolajn

Jag har en granne som heter Elinor. Hon kommer från värmlad och är precis som man antar en hejare på att dricka öl. Just nu har hon en tub senap hemma - den är min. Jag undrar när jag får tillbaka den?! Elinor har en kanin som heter Wilma, om Wilma va modell skulle hon höra till plusmodellgruppen. Jag gillar Wilma, hon är en skön kanin. Elinor kommer som sagt från Värmland, närmare bestämt Svanskog. Där kör alla epatraktor och skaffar barn när dom är 16. Elinor har inget barn - vad jag vet!? Elinor kallas Pinky, och nu kanske ni tror att hon har rosa hår? Det har hon inte, men allt annat hon äger är rosa förutom dom två trasiga microvågsugnarna hon har som bord. Håret är rött. Hon har hål i ansiktet också, med ringar i. Elinor har bytt stavning på sitt förnamn och bytt sitt efernamn helt. Kanske flyr hon från någon eller är efterlyst. Det är ingen som har vågat fråga. Elinor har brutit sin fot och låtit den läka utan att ha varit till doktorn, det är rätt hårt. Men hon är ju från värmland.
Just nu sitter Elinor hemma och är en nattmänniska som inte vill sova för sova är tråkigt. I morron klockan 9.40 kommer vi ses och ta hennes bil Bernt till skolan för att Elinor inte kan gå i uppförsbackar. Hon kan inte gå i uppförsbackar för att hennes fot har läkt utan hjälp av doktorn. Hårt som sagt.
Elinor är en cool människa, snäll och bra på alla vis... förutom att hon en gång svängde åt ett håll och samtidigt tittade åt ett annat. Men det gjorde inget.

FormFitness gym, mitt kommande hem.
Provade på ett pass med spinning där idag, svettig som en otränad vasaloppsåkare kom jag därifrån lycklig.
Jag älskar ju att träna så jag nästan spyr, sånt mår jag bra av det vet jag ju egentligen. Svårt att komma igång på riktigt bara. Men för pengarna det här kalaset kommer kosta så lär jag få gå dit ofta för att mitt samvete inte ska komma ifatt mig.

Träningsvärk i morron.
Å hej.

Några rader ur en låt jag har på en gotländsk skiva jag införskaffat mig som den gute jag försöker vara;

En dag är du en av dem, som har levat förut i en svunnen tid
En dag, kanske länge än, ska du vaggas till ro, själen finna frid
Dina gärningar, ditt ord, din tro vandrar vidare i dina barnbarns blod
Så som havet bär var våg i sin famn famnar tillvaron evigt människan

Tänker ni någonsin på det? Att en dag är det vi som är från förr. Vi som levde på det som då kommer att ses som en stenålder.

Gud, vad ska framtidens människor tänka om Oss som lever nu? Kommer det ens att stå något om Mig eller Dig någonstans? Eller kommer jag försvinna och de spår som jag kanske satt efter några år med i historien kommer suddas ut eller ingen vet att det var jag och sen är jag bortglömd. Det finns så många bortglömda människor med historier som ingen någonsin kommer få höra. När man går på en kyrkogård kan man inte låta bli att tänka på vilka alla de där människorna var, vad hade de att berätta som det nu är försent för att få höra, livsöden.
Min tid är bara en milliesekund av all tid som hittills gått med människor som vandrat omkring på samma platser som oss. Om mindre än 200 år kommer inte ens mitt eget släktled veta vem jag var.

Jag vet inte, är det sorgligt?! Eller har varje person helt enkelt sin tid att förfoga över och sen lämnar man över till nästa att göra sitt bästa. Det som var det var. Det som retar mig mest är att jag inte får vara med mer. Jag vill vara med, livet är för bra för att  jag ska vilja förpassas till historian.

Arkeologi och osteologistudier gör att man tänker för mycket. Egentligen möter jag så många öden i skolan varje dag. De finns där, människorna som levde i en svunnen tid. Jag träffar dem varje dag med osteologin men jag vet inte vilka de var...

bara mindre bra !

Jag är inte blond länge.
Skulle (än en gång, fast det aldrig gått förut) försöka bli brunhårig och den här gången med intensivtoning.
Grått.
Så här sitter jag med hårinpackning och en plaspåse på huvet. Ingenting verkar bita på den här toningen i första taget. Men den kan ju vara lagom kaxig, jag är inte den som ger mig.

Im gonna get you, toning.

Rött i morron.

19/2-20/3

Du är en pionjär och tycker att de flesta människor är skithuven.
Du är snabb att ge igen, otålig och full av jävligt goda råd.
Det enda du gör när du möter folk är dem förbannade.
Du är snarstucken och kan aldrig bestämma själv.

Fick skelettmaterialet från S:ta Clara idag. Bästa på länge, kunde knappt gå hem från labbet. Louise är bästa tänkbara arbetskollegan och vi fick den absolut bästa lådan - såklart. Tror inte att det var någon idag som egentligen ville gå hem eller ens på lunch! Jag har en fruktansvärt ambitiös och bra klass, med en parantes för några som jag bli arg på. Förstår inte folk som inte kommer eller kommer försent... jämt. Jag skulle skämmas om jag visste att jag gick ett program som väldigt många fler försökte komma in på och så använder jag inte min plats.

Men det går bra med pluggandet, det är mycket. Sådär absurt mycket faktiskt. Men det är det roligaste och mest värda jag någonsin gjort.

Ska hinna med en hel del i helgen!
Tim kommer hit, vi är bjudna på maratonfilmkväll, filmkväll, möjligen en svampplockartur, ost- och vinkväll och 2årskalas. Som tur är är inte allting samtidigt, men typ. Önskar jag kunde dela mig själv i i alla fall två bitar för jag behöver verkligen sitta i labbet och plugga fötter också.

Nu är det jogging på schemat sen ska jag försöka sitta ner en stund och kika på Lyxfällan om jag hinner!

Datorn är tillbaka sen ett tag.
Nollningen är äntligen slut.
Nu är det skola... skola... skola och skola. Äntligen! Sitter i labbet dag ut och dag in och fan va jag trivs bra! Äntligen får jag lära mig ett ton nya saker varje dag.

Trivs verkligen här! Jag har mitt eget kontor i år till och med, you know where to find me... våning 3.